Böle hembygdsförening Webbansvarig

Böle Hembygdsförening

Lillmoravägen 11B

941 91 Piteå

070-5418857

bankgiro 5600-0128

bolehembygdsforening.se

Godtemplarhuset (Gotis)

Text och bilder: Rolf Fredrikson, som även tagit hjälp av Böhle bygdebok.

Söndagen den 15 februari 1914 samlades 30 personer i Böle småskola för att bilda en godtemplarloge av IOGT.

Bildandet hade föregåtts av en agitation eftersom 25 personer anmält sig som medlemmar i logen, 13 män och 12 kvinnor.

 

Den nya logens namn blev 4475 Morgonväkten.

Första styrelsen bestod av logedeputerad Anna Berglund, logetemplar (ordförande) Karl A Björck, vice logetemplar Harald Danielsson, kaplan Anna Fredriksson, sekreterare John Björck, skattmästare Leonard Danielsson, marskalk Edit Andersson, bitr marskalk Nancy Lindbäck, inre vakt Elov Lundkvist, yttre vakt Artur Andersson, ungdomsintendent Vilma Berglund, LT Karl Jonsson.

Att det inte tidigare bildats någon loge av IOGT i Böle trots att det fanns loger i de flesta byar, berodde möjligen på att det tidigare funnits en loge av Templarorden. Den nya logen fick nu överta alla dess tillgångar, som var 17.50.

 

Första åren intogs nya medlemmar vid nästan varje möte, men alla kunde inte hålla sitt löfte om absolut avhållsamhet från rusdrycker. Redan vid nionde mötet anklagades en medlem för att ha brutit sitt löfte, men många löftesförbrytare blev sedan återupptagna i logen efter att ha ”tillerkänts broderskap” .

 

Av de bevarade protokollsböckerna framgår, att de i byn och dess närmaste omgivning bosatta och uppväxta ungdomarna mellan åren 1914 och i mitten av 1950 – talet, hade huvudparten varit medlemmar någon tid i ungdomsloge eller grundloge. Medlemsantalet pendlade mellan 40 och 60 personer

 

Stor kulturgärning

Logens främsta uppgift var att verka för en helnykter livsstil. Förutom att medlemmarna själva förband sig att ”så länge medlemskapet varade inte förtära, tillhandahålla eller till andra låta tillhandahålla rusdrycker” verkade logen för att berika samvaron människor emellan utan alkohol.

Redan från starten anslogs den kulturella tonen. Sång, uppläsning av dikter och noveller samt olika lekar varvade varandra som underhållning under de första åren. Efter några år startades ett lånebibliotek som från starten var inrymt hos Helian Andersson (Mårtes) med David Andersson som bibliotekarie. Böckerna flyttades senare till ordenshuset. Biblioteket var en skatt för de läshungriga i byn under flera årtionden. Efter tillkomsten av ”Gotis” breddades även den kulturella verksamheten med studiecirklar och teaterverksamhet

 

Social verksamhet

Enligt protokollen hade logen en betydande social verksamhet. Sjuka medlemmar besöktes och logen uppvaktade också vid medlemmars bröllop och högtidsdagar

Under framförallt 1920 –talet arrangerade logen stora sommarfester, som genomfördes tack vare medlemmarnas ideella insatser. Första festen hölls på gårdsplanen i ”Fridhem”. Sedan flyttades festplatsen till ”Vilhelmsdal”, därefter till ”Sven-Mats” och ”Mårtes” . När ”Gotis” var färdigbyggt fick festligheterna en ordinarie plats vid ordenshuset.

Ordenshus byggs

Behovet av en egen lokal för möten och annan verksamhet gjorde sig snabbt påmind. Tidigare hade man hållit sina möten i skolan eller hemma hos någon medlem, men den 10 oktober 1926 valde logen en byggnadsnämnd på fyra personer som skulle höra sig för om kostnadsförslag och sedan rapportera till logen.

Valda blev Karl Jonsson, Paul Fredriksson, Elof Berglund och Bernhard Jonsson. Som ersättare valdes David Andersson och Knut Andersson.

Den 24 oktober 1926 beslutade 22 närvarande medlemmar att köpa en tomt och att så fort som möjligt starta bygget. Detta genomfördes under 1927 och den 12 februari 1928 kunde byggnadsnämnden lämna rapport att de fullgjort sitt uppdrag. Kostnaden uppgick till cirka 7.800 kronor

 

”Gotis” i Böle

Sen blev ”Gotis” samlingsplatsen där man träffades och hade roligt. Säg den Bölebo som inte lärt sig de första dansstegen på det dansvänliga golvet. Orkestern var ofta Lillbrogänget ”Thures”, som bestod av Thure Hartman dragspel, brodern Tore bas, Harry Backman fiol och munspel samt Sten Andersson trummor.

På 1950-talets allmänna danser, som skedde under vinterhalvåret, var det fullsatt, trångt, varmt och populärt lördagsnöje. Ofta var det Alf Jonnys orkester som verkligen kunde ”tända” publiken.

 

Ungdomslogen 2164 Morgonrodnad

Efter ordenshusets tillkomst blev det mer stabilitet i både medlemsrekrytering, och verksamhet. Till detta bidrog i hög grad ungdomslogen 2164 Morgonrodnad, som startade sin verksamhet 20 mars 1932.

När man som medlem i ungdomslogen uppnått stadgad ålder fick man bli medlem i grundlogen 4475 Morgonväkten, som då fick ett stort tillskott i logearbetet av skolade medlemmar.

I mitten av 1930-talet bildades Bölebyns Godtemplares Idrottgrupp, som under vintrarna anordnade mästerskapstävlingar i längdåkning. Även andra idrotter som bandy, fri idrott, handboll och gymnastik var med på programmet.

 

Många unga tog de första dansstegen i Godtemplarhuset även om det fanns de som ”tittade snett” på deras form av kamratlig samvaro, där musiken bestod av raspiga skivor på grammofon.

 

Teatergrupper från logen uppträdde under årens lopp till allmän uppskattning. Repertoaren bestod av lättare teaterstycken, men också allvarligare pjäser framfördes och gruppen turnerade i andra byar. Efter krigsslutet utvecklades en betydande revyverksamhet.

 

Exempel på en sketch från en Cabaré på Gotis i Bölebyn – troligen från 30-talet.

Sketchen heter "Kaffebekymmer"

Ovansående bild är av okänt årtal och de personer jag känner igen är,

från vänster nr 3 Knut Andersson, nr 4 Irma Andersson,

nr 5 Paul Fredriksson, nr 7 Axel Johansson.

 

 

Nya gäng bildades under årens lopp

Stor succé gjorde t ex en två timmars lång pjäs ”Johannes lilla hushållerska”.

Axel Johansson och Henry Lundkvist gjorde denna pjäs till en enorm succé.

På nedanstående bild finns alla deltagarna – årtal okänt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sående från vänster: Solveig Öhlund, Ingvar Berglund, Marta Kristensson,

Henry lundkvist, Axel Johansson, David Andersson, Sune Vidgren,

Märit Öberg och Edvin Asplund

Sittande från vänster: I frack, confrancier Gustav Dahlberg,

Folke Berglund och dragspelsvirtuosen Thure Hartman.

 

 

 

Ett nytt cabarégäng bildades i slutet av 1940-talet med Gustav Dahlberg som eldsjäl. Han ville fortsätta underhållningen för Böleborna och därför bildades ett nytt gäng, som bestod av Gustav Dahlberg, Rolf och Tage Fredriksson, Mildred Lindström och Asta Jonsson. Joel – som spelade dragspel, stod för det musikaliska.

 

”Cabaré Karlsson 1950”

var namnet på den första cabarén som innehöll sketcher, kupletter och solosång. Gotis var fullsatt av förväntansfulla bybor och det blev en riktig succé, så därför fortsatte gänget att även spela i närliggande byar i Pitebygden men också i byar ”lite längre bort”. Inträdet kostade 3 kronor.

En överraskning kom så småningom. De fick göra entimmesunderhållningar på Barnens Dag i Piteå fredag, lördag och söndag i augusti 1950. Varje kväll 5 – 6 föreställningar. Inträdesbiljetten kostade 1 krona.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

"Roligt året runt"

var namnet på 1951 års upplaga. Gustav Dahlberg var primus motor även här. Rolf Fredrikson var kvar från förra året men nu tillkom nya aktörer - Barbro Andersson, Kerstin Berglund, Ulla-Britt Olovsson, Ingrid Dahlberg och Karl-Axel Fredriksson. Angränsande och längre bort liggande byar fick besök även detta år. Det fanns naturligtvis en dragspelare med – Thure Hartman - och gänget drog fulla hus överallt.

 

50 års jubileum

1945 uppläts ”Gotis” till finländska krigsflyktingar, en renovering företogs efter deras avflyttning. I början av 1960-talet gjordes ytterligare en renovering med kommunalt bidrag. 1964 återinvigdes lokalen i samband med logens 50-årsjubileum. Enligt årsrapporten fanns det 46 betalande medlemmar i logen och vid jubileumsfesten var festlokalen fullsatt.

 

Rörelsen förlorar mark

Logen kämpade vidare, men under 1960-talet blev det en ojämn kamp med den framstormande TV – epoken och logen 4475 Morgonväkten hade svårt att stå på egna ben, verksamheten sviktade och upphörde gradvis. Byggnaden såldes 1989 och de pengar som kom in investerades i IOGT:s fastighet i Öjebyn som användes av Piteå-Älvsby kretsloges verksamhet.