Böle hembygdsförening Webbansvarig

Böle Hembygdsförening

Lillmoravägen 11B

941 91 Piteå

070-5418857

bankgiro 5600-0128

bolehembygdsforening.se

Minnen från Böle bom.

av Tore Gabrielsson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

foto: Tore Gabrielsson 1948-49

Stående: Einar Eriksson, Arnemark

Fr. vänster: John Andersson, Arnemark, Tore Öberg, Bölebyn,

Karl Lundström, Långnäs, Ivan Johansson, Långnäs

 

Timmersorteringen i Böle bom var på sin tid en rätt stor arbetsplats. Den gav sysselsättning sommartid åt många jordbrukare som i liten skala drygade ut sitt näringsfång med säsongjobb i timmersorteringen i Böle.

Själv började jag som 16- åring med en timpenning av 58 öre eftersom jag var ej fyllda 18 år. Första tiden blev det diverse göromål på landbacken. Uppgifterna på land leddes i huvudsak av Manfred Sjödin från Långnäs. På land fanns det även snickeri/båtbyggeri. Dessutom mek. verkstad och smedja med den skicklige smeden Axel Samuelsson. Även ett stort magasin med föreståndaren Frits Eriksson hörde till arbetsplatser för "landkrabborna". Området kallades "skäret". Där fanns kaserner för de anställde, liksom nere vid buntverken. Från skäret gick man ut till timmersorteringen.

Jag hade turen från början att bli kontaktad av förmannen på sorteringen, Ruben Öberg, som frågade om jag kunde delta i ackordslaget. En man där var långtidssjuk och skulle ersättas. Naturligtvis svarade jag positivt, då var man ju bland "de stora".

Ackordslaget bestod i sin helhet av 88 man, och vi hade 4,16 öre per stock att dela på 88 man. Det betydde att när vi sorterat 88 stockar så hade vi var och en alltså 4,16 öre. Likväl tjänade vi c:a kr. 1,30 per timme, vilket räknades bra i jämförelse med de stora industrierna.

Sorteringen var uppbyggd med en huvudkanal där virket först vändes parallellt. Nedefter hela sorteringen fanns tvärgående bryggor c:a 1 m över vattnet där bryggäng tog ut så mycket man hann. Det var grovsortering. Därefter vidtog finsorteringen allt av respektive virkesmärke skulle utsorteras. Själva virkesmassan utefter huvudkanalen gick ju snabbast i början för att sedan gå allt långsammare allt efter virket plockades ut. Det var öppningar på sidorna av bryggorna där virket hamnade i s.k. mått. I finsorteringen hamnade det i "grytor" med ytterligare "mått".

I kasernerna där vi övernattade var det trivsamma kvällar med intressanta samtal i olika ämnen, ofta med humoristiska inslag. Minns särskilt Knut Eriksson som blev min idol. Han var en mycket ärlig personlighet med massor av humor. T.ex. en kväll när han låg på rygg i slafen och tittade upp mot taket. Jag sa till honom att jag ville ställa en fråga. Han svarade bara: "Äh, håll käften". John Andersson, som hörde på: "Men hur du låter åt pojken då han ställer en vänlig fråga". Han fick till svar: "Ja, du kan också hålla käften". Jag tog då en pall och satte mig bredvid och sa: "Men Knut, frågan är viktig". Han svarade ingenting, utan vände sig mot väggen!

Ja, så var det INSPEKTORN! Han stod ju över alla andra. Man pratade inte med spekt'n. Likväl minns jag en gång en lunchrast när han kom in och gick tyst runt lokalen. Stannade där jag och min bror satt. Han strök brorsan över håret och sa: "Han har en annan hårfärg den här". Visste nog att vi var bröder. Min bror var svarthårig, och mitt var morotsrött. Men jag replikerade: "Nej, det är jag som har annan färg". Spekt' n svarade inte, han gick bara ut. En av gubbarna sa: "Att du vågade säga så vanvördigt". Men Knut skrattade och tyckte att det var bra sagt.

Det var ett friskt och härligt arbete av varierande tempo. Klenvirke var välkommet, eftersom vi hade ersättning efter stycketal. Jag tyckte det var synd att flottningen upphörde, det var ju ett välkommet komplement för många som drev småskaligt jordbruk.

Det blev som bekant biltransporter som övertog. Man kan ju ha lite delade åsikter angående den ekonomiska sidan. Vägslitage kontra virkesförlust med älvtransport. Men det ämnar jag ej ta upp här, utan föredrar att sätta punkt med min tillbakablick.

Tore Gabrielsson