Böle hembygdsförening Webbansvarig

 

Svea Olovsson

 

 

 

 

 

 

Mitt första skolår

(Ett minne av mig, Rolf Fredrikson, när jag började första

klass i Böle skola hösten 1939)

 

Alla barn skulle börja sin skolgång vid sju års ålder, även jag. Jag minns hur förtvivlad jag var. Jag grät och sade till mamma och pappa att jag inte ville gå dit, men det fanns inga undanflykter. De förklarade för mig att alla barn i min ålder skulle börja skolan denna höst, så visst var det dags även för mig.

Skolan låg några hundra meter från mitt föräldrahem. På vägen dit passerade jag bland annat Paul Jonssons livsmedelsaffär där min blivande skolkamrat Rickard bodde. Skolan var en timrad byggnad, rödmålad med vita knutar och vitt träfoder runt fönstren. I den övre våningen hade jag mitt klassrum under de två första åren. I skolans närhet fanns uthus med utedass för flickor och pojkar, naturligtvis separerade från varandra. Där fanns också en snickarverkstad och övriga utrymmen. På skolgården låg även den gamla skolan som byggts i början av 1900 talet. I den byggnaden fick vi så småningom lokaler för matbespisning.

Min mamma följde med mig på den första skoldagen. Det var en spännande dag. Min lärarinna hette Svea Olovsson. Alla barn fick en egen skolbänk med lock. I utrymmet under locket förvarade vi de läse- och skrivböcker som vi fick av ”fröken”. Blyertspennor och radergummin delades också ut. De hade ett särskilt utrymme under ett annat lock längst fram på skolbänken. Nu hade min sjuåriga skolgång börjat och jag var nog, trots mitt tidigare motstånd, lite stolt att nu få lära mig både läsa och skriva.

Jag minns henne som en mycket snäll ”fröken” men hon krävde god ordning och gott uppförande. Varje morgon, när vi kommit in i vårt klassrum, skulle vi stå upp vid våra bänkar när hon kom in i skolsalen, likaså när vi skulle svara på de frågor hon ställde till oss. Under den första tiden var skoldagen relativt kort, endast någon timme, men förlängdes efterhand. Matbespisning fanns inte under mina första år. Då hade jag matsäck med mig som innehöll mjölk och smörgåsar, som vi åt i korridoren utanför skolsalen.

Ett speciellt minne var en cykelutflykt vi fick göra till hennes lantbrukarhem i närheten av Lillpite. Där blev vi bjudna på saft och bullar samt en titt i ladugården där de hade kor, kalvar och grisar. Det var en riktig upplevelse.

Min första examen, våren 1940, blev en både glad och sorgsen dag. Mamma, som var en god sömmerska, hade sytt till mig en gul skjorta med blåa prickar, samt korta hängselbyxor. Jag var jättefin. Alla skolelevers mammor satt på bänkar runt väggarna och lyssnade på när ”fröken” gav oss frågor som vi skulle besvara. Det var naturligtvis spännande när mamma var där, skulle jag kunna svara om jag fick en fråga? Jag tror nog att allt gick bra.

Under min uppväxttid hade jag ofta besvär med näsblod. En liten förkylning med snuva och hosta var tillräckligt. Tyvärr skedde också detta under lektionen på min första examensdag. Blodet droppade sakta ned på min fina skjorta och de blå hängselbyxorna. Jag blev jätteledsen, men min mamma kom till mig, tröstade och hjälpte till att stoppa blodflödet.

Mitt första skolår var till ända, nu väntade sommarlov och sedan uppflyttning till andra klass.

 

Böle Hembygdsförening

Lillmoravägen 11B

941 91 Piteå

070-5418857

bankgiro 5600-0128

bolehembygdsforening.se